Bakgrund
Prehospital akutvård har utvecklats snabbt under de senaste 15 åren och vården ges i ett komplext sammanhang. Detta gör prehospitalvård till en potentiell högriskaktivitet när det gäller patientsäkerhet. Tyvärr har patientsäkerhet i ett prehospitalt kontext tidigare undersökts sparsamt.
Syfte
Syftet med den aktuella studien var att:
Metod
Studien hade en retrospektiv observationsdesign där 30 prehospitala journaler randomiserades varje månad för granskning i tre ambulansorganisationer i Sverige under en period av ett år. Totalt inkluderades 1 080 prehospitala journaler. Granskningen av patientjournalerna baserades på användning av 11 markörer.
Resultat
Granskarna identifierade 46 journaler med AH. Dessa patienter utgjorde 4,3% av det totala urvalet. Av de 46 AH, klassificerades 43 som risk för skada (AH1) (4,0%, 95% CI = 2,9-5,4) och tre identifierade skador (AH2) (0,3%, 95% CI = 0,1-0,9). De vanligaste faktorerna som bidrar till AH var avvikelser från behandlingsriktlinjer och avsaknad av, ofullständig eller oklar dokumentation. Den vanligaste orsaken till AH var resultatet av en åtgärd eller avsaknad av åtgärd från ambulanspersonalen. Patienter som löpte störst risk för avvikande händelse var patienter klassificerade som prio 1 av ambulanspersonal (OR=6.40; 95% Cl=2.10-19.46). 16.5% av dessa ambulansuppdrag innehöll avvikande händelse. Av patienter som bedömdes ha en livshotande slutdiagnos hade 12% en potentiell felaktig prehospital bedömning.
Bio Magnus Andersson Hagiwara
Magnus är docent i prehospital akutsjukvård och arbetar som lektor på högskolan i Borås. Han är även föreståndare på forskningscentrat PreHospen. Magnus är aktiv i forskning inom prehospital patientsäkerhet. Han har drivit och deltagit i projekt som kartlagt den prehospitala patientsäkerheten med även projekt som undersökt metoder för förbättrad bedömning som t.ex. beslutstöd, videokonsultation och simuleringsbaserad träning. Magnus är ambulanssjuksköterska i botten med 15 års erfarenhet inom ambulanssjukvården.
