Lyssna till och få möjlighet att ställa frågor till inrikesminister Mikael Damberg när han berättar om regeringens förslag för ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning.
På flera orter runt om i Sverige förekommer återkommande angrepp på polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård. Det är ett allvarligt samhällsproblem att centrala blåljusverksamheter angrips och hindras från att utföra sina uppgifter. Även våld och hot mot myndighetsföreträdare är ett allvarligt problem. Risken för otillbörlig påverkan på myndigheters beslutsfattande måste tas på stort allvar.
För att stärka det straffrättsliga skyddet för de centrala blåljusverksamheterna föreslår regeringen att ett nytt gradindelat brott införs i brottsbalken, sabotage mot blåljusverksamhet. Vad som därigenom straffbeläggs är att angripa eller på annat sätt störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brotts-bekämpande verksamhet. Om gärningen framkallat fara för flera människoliv eller egendom av särskild betydelse eller annars varit av särskilt farlig art ska det dömas för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Straffet för sabotage mot blåljusverksamhet föreslås vara fängelse i högst fyra år och för grovt sabotage mot blåljusverksamhet fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid.
För att stärka det straffrättsliga skyddet för myndighetsutövning föreslår regeringen att straffskalan för grovt våld eller hot mot tjänsteman skärps till fängelse i lägst ett och högst sex år.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.
Andreas är sjuksköterska, utbildad vid Sophiahemmet i Stockholm. Han har arbetat på både akutmottagning och ambulans. Åren 2004-2017 arbetade Andreas som ingripandepolis varav den största delen i olika ledande befattningar som yttre befäl, gruppchef och insatsledare med personal- och arbetsmiljöansvar.
Sedan 2017 är Andreas chef vid ambulansen i norra region Örebro län.
